Laval.jpeg

Aktiebolaget de Lavals Ångturbin

Inledning och bakgrund

Gustaf Patrik de Laval (1845-1913) föddes i Orsa och var son till en lantmätare och officer. Han tog studenten i Uppsala 1863 och avlade tre år senare examen tid KTHs föregångare Teknologiska Institutet. Därefter doktorerade han i Uppsala i kemi med examen 1872. År 1876 anställdes han vid Klosters bruk där hans uppfinningar separatorn, ångturbinen och Laval-munstycket kom till.

Världens första ångturbin

De Laval hade redan 1876 börjat skissa på en turbinlösning till sin andra viktiga uppfinning, separatorn, men det skulle dröja till 1883 innan den förverkligades. Det blev en ren reaktionsturbin efter samma princip som Herons ångkula. En snabbgående- 7000 rpm -S-formad turbin drev separatorn via en vänstergängad snäcka med utväxlingen 45:1. Turbinens rotor var av mässing och 310 mm i diameter. Den här enkla turbinen blev den första industriellt tillverkade ångturbinen i världen.

Det skulle dock dröja till 1889 innan de Lavals snabbroterande enhjuliga växlade ångturbin presenterades.

I museet finns en liten modell som visar principen för den S-formade turbinen och dess snäckreduktion.

Aktiebolaget de Lavals Ångturbin

Gustaf de Laval bildade redan 1890 ett enskilt bolag, Doktor Gustaf de Lavals Ångturbinfabrik, och här kom han att exploatera sin ångturbinuppfinning. Bolaget kom senare att ersättas av ett aktiebolag – AB de Lavals Ångturbin.

Bolaget grundades den 1 maj 1893 med ett aktiekapital på 1,6 MSEK och med verksamheten förlagd till nya fabrikslokaler i Jerla utanför Stockholm. Tillverkningen omfattade ångturbiner och aggregat för generatordrift, fläktar, pumpar och brandsprutor i effektstorlekar från fem upp till 300 hk. Redan det första verksamhetsåret 1892 tillverkades 87 ångturbiner som sedan snabbt växte till 281 maskiner året 1896.

DeLa_fasad.jpeg

Ångkraftens pionjärtid i Sverige

Gustaf de Lavals Ångturbinfabrik var tidigt ute när Sverige elektrifierades med ångkraft, vilket man kan läsa om här: AngKraftverk.

Affärsupplägg och licenstagare

Gustaf de Laval skaffade sig genast licenstagare till sin nya uppfinning. Det första verksamhetsåret fick Société Maison Bréguet i Frankrike licens på de enhjuliga turbinerna liksom de Lavals eget bolag i Paris. Två år senare kom tyska Maschinenbau-Anstalt Humboldt till, nuvarande Deutz AG, liksom John Cockerill i Belgien. Runt sekelskiftet 1900 tillkom ytterligare bolag i eget namn i bl a USA och England.

Redan 1894 tillförde Bréguet ett extra turbinsteg för att ta tillvara den höga utloppsenergin från Lavalturbinen. Från 1901 byggde man flerstegs ångturbiner, system Bréguet-Laval. De kom också att leverera den första Laval-turbinen till Edison i New York, USA redan 1896.

Några licenstagare:

År Företagsnamn Land

1893 Société Maison Bréguet Frankrike m kolonier

1895 Maschinenbau-Anstalt Humboldt Tyskland. Idag Deutz AG

1895 Société de Laval, Paris Frankrike m kolonier

1895 Société Anonyme John Cockerill Belgien och Kongostaten

1900 English Laval Steam Turbine Co Storbritannien, se Greenwood & Batley nedan.

1901 De Laval Trenton USA

Man kan notera att de Laval var tidigt ute och skapade egna dotterbolag i tex Frankrike, England och något senare i USA.

Det brittiska företaget Greenwood & Batley Ltd i Leeds, sålde de Lavals ångturbinprodukter i det brittiska imperiet och dess kolonier, Kina och Japan. Man fick turbinerna genom de Lavals brittiska bolag, i tätt samarbete:

"1902 The English De Laval Steam Turbine Co was said "to be practically part of Greenwood and Batley's business" but because of the interest of the Swedish parent the accounts were kept separate."

Samarbete med ASEA

AB de Laval Ångturbin etablerade samarbete med ASEA redan 1888. Man bildade då ett samägt bolag, NAEA, med syfte att bygga, äga och driva elektricitetsverk. Mer om detta här.

AB Zander & Ingeström - försäljningskanalen i Sverige

Aktiebolaget Zander & Ingeström bildades 1898 av två civilingenjörer som tidigare varit anställda vid AB de Lavals Ångturbin. Bolaget blev från starten DLÅs försäljningskanal i Sverige och kom att spela stor roll i spridningen av de Lavals ångturbiner över hela landet. Se vidare avsnittet om centrifugalpumparna.

Konkurrensen växer

Samtida med Gustaf de Laval utvecklade Charles A. Parsons i England flerstegs axialturbiner av reaktionstyp. Hans konstruktioner hade många steg men också lägre varvtal. En avgörande skillnad var att turbinerna kunde byggas för allt högre effekter i takt med den växande elekrifieringen. De Lavals enhjuliga turbiner hade en effektgräns på 300 till 500 hk och konstruerades ursprungligen för enskilda företag eller byggnader. Även de andra pionjärerna som Rateau, Curtis och Zoelly kom tidigt att konstruera flerstegsturbiner.

Alltför sent, omkring 1897, insåg man att Laval- turbinerna behövde utvecklas till flerhjuliga konstruktioner. Ett mödosamt utvecklingsarbete påbörjades, men de sk. Lavamultiplerna kom fram först 1907.

Trots detta kunde man tillverka och sälja de enhjuliga maskinerna i minskande antal fram till 1953. Man kan konstatera att den första licenstagaren, Bréguet genast såg potentialen i att addera steg till den enhjuliga Laval-turbinen, något som inte tycks ha observerats eller anammats i Sverige.

Teknologier

Stationära ångturbiner

EnhjuligaImpulsturbiner

Små avancerade ånganläggningar, de sk. SysTemen

MultipelTurbiner

Värtan

Ågesta

Helsingforsturbinen

Marina ångturbiner

Gustaf de Laval hade skissat på ångturbiner till fartyg redan 1892, men det skulle dröja till 1915 innan man kunde presentera en gångbar lösning. Den kom fram i samband med utvecklingen av Laval Multiplerna.

JagarEpoken

P-maskineriet

Centrifugalpumpar

De Lavals CentriFugalpumpar

Åter till startsidan

Topic attachments
I Attachment Action Size Date Who Comment
pdfpdf 34an_bestllning.pdf manage 156.8 K 2010-03-12 - 09:30 IngvarArvidsson  
jpgjpeg DeLa_fasad.jpeg manage 158.9 K 2010-10-17 - 11:34 IngvarArvidsson  
jpgjpeg Laval.jpeg manage 101.1 K 2019-03-09 - 16:09 IngvarArvidsson Laval
jpgjpeg Lavalogo.jpeg manage 60.6 K 2019-02-25 - 09:06 IngvarArvidsson de Laval logo
Topic revision: r32 - 2019-08-29 - 18:08:36 - IngvarArvidsson
 
This site is powered by FoswikiCopyright &© by the contributing authors. All material on this collaboration platform is the property of the contributing authors.
Ideas, requests, problems regarding STALklubben? Send feedback