Sidan är under uppbyggnad

DeLavals Jagarmaskinerier 1918-1963

F12_Cph.jpg

På bilden: 6 st örlogsfartyg med turbiner från De Laval Ångturbin & Stal-Laval, i Köpenhamn vid kronprinsssan Margrethe's bröllop den 10 juni 1967. Ett representativt tvärsnitt av turbinleveranser. Fartygen är: närmast norska fregatten Trondheim byggd 1963, till höger svenska fregatterna(fd stadsjagarna) Visby & Sundsvall från 1943. På andra sidan danska minläggarna Fyn & Falster byggda 1963 med Stal-Lavals kuggväxlar och längst bort Fregatten Peder Skram byggd 1965,med CODOG maskineri, kuggväxel och gasturbin från Stal-Laval.

De Laval Ångturbin fick äran att tillverka och leverera turbinmaskinerier till i stort sett samtliga större krigsfartyg tillhörande svenska marinen.

Dom mest kända fartygen var stadsjagarna - med namn efter svenska städer - samt landskapsjagarna och kryssarna Göta Lejon och Tre kronor.

Idag finns 2st turbindrivna fartyg bevarade som museum. Minsveparen Bremön - som var en minivariant av stadsjagaren, som ligger vid Marinmuseet i Karlskrona och jagaren Småland vid Göteborgs maritima centrum.

Samtliga fartygs turbinmaskinerier var i stort sett identiska där endast uppskalning av effekt skett efterhand fartygen blev större.

På den tiden var det viktigt att turbinerna och annan utrustning kunde tillverkas inom landet gränser om krig och avspärrning uppstod, vilket gynnade De Lavals Ångturbin.

Driften av maskinanläggningarna ombord - ångpannor och turbiner - utfördes manuellt av stamanställd och värnpliktig personal. På bilden nedan syns manöverplatsen i BB maskinrum ombord fregatten (fd stadsjagaren) Sundsvall. Dom stora ventilrattarna var pådrag till fram och backturbinerna. Via maskintelegrafen vid Ingvars Arvidssons näsa, erhölls kommandon från bryggan som angav fart samt fram- eller backmanöver.

Under rattarn syns en del av den stora kuggväxeln som reducerar turbinernas varvtal (3500 rpm) till propellerns (450 rpm). Den stora vita mätaren visar propellervarvtalet. Då alla jagana hade dubbla propellrar och maskinrum var det viktigt att båda turbinrummen var samspelta. Det förkom tävlan mellan maskinrummen om vem som var snabbast att slå manövrer - alltså att vrida på rattarn.

Mskinanläggningen ombord på Sundsvall bestod av 3 ångpannor (26 bar/350 C). Dubbla maskinrum med HT & LT turbiner med kuggväxlar samt 20 st turbindrivna hjälpmaskiner. Axeleffekt 34 000 ahk vilket gav farten 39 knop.

F12turbinrum.jpg

Författaren drar på ångan!

De Laval erhöll från marinförvaltningen, kopior av instruktionsböckerna till levererade maskinerier, som har återfunnits i vårt arkiv.

Här kommer ett par smakprov från jagaren Östergötlands manual.

gd_turbin.jpg

20 st hjälpturbiner fanns ombord som levererade el, matarvatten, blästerluft, brännolja, kylvatten, brandsläckningsvatten och länspumpning. Samtliga av deLavals tillverkning.

Pannrummen ombord på Sundsvall var 2 våningar höga och var fullproppade med högljudda hjälpturbiner.

Bilden nedan visar övre gretingsplanet vid ångdomen och glasrörställen och 2 st hängande turbopannfläktar som försåg pannan med blästerluft.

F12_turbin412.jpg

En lejdare ned fanns pannans brännarfront samt turbomatarpumpen(bakom ryggen) och brand och länspumpturbin.

F12_pannrum.jpg

Kl 4 på morgonen tändes pannan med lunta. Tändstickorna var alltid borta eller blöta. Det var bara att springa och förse sig med stickor från någon sovande rökare i förskeppet.

Hos Siemens i Finspång finns en brand och länspumpturbin utställd som är har hört till stadsjagarna. Turbinen är en reservmaskin och aldrig använd. Därav det fina skicket. Ingenjörstekniskt konstverk anno 1933. Allt var slimmat för att reducera onödig vikt på örlogsfartyg.

2010-11-09_016.jpg

Full effekt på turbinerna gav 34 000 axelhästkrafter och 39 knop

F12_fart1.jpg

I modern tid (1967) fanns ej längre behov av hög fart då fartygen hade fått andra uppgifter. Däremot planerades ett s.k. fullkraftprov som skulle utföras under 2 timmar.

Chiefen som var från Karlskrona sade: Nou står alla ventilern oppna, så nou kan vi gou upp på däck, hon gour av säj själver! I verkligheten gjorde hon bara 36 knop - inte illa, förmodligen p.g.a. beläggning i pannan då röken nedan ej var ren.

F12__36kn.jpg

Propellrarna var imponerande, diameter 3 m, stigning 3m, 450 rpm vid full fart. Här har Sundsvall hamnat i flytdocka efter att propellern smällt i bohuslänska graniten.

Kopia_av_F12_i_docka.jpg

Topic attachments
I Attachment Action Size Date Who Comment
jpgjpg 2010-11-09_016.jpg manage 4078.6 K 2011-01-03 - 17:53 IngvarArvidsson  
jpgjpg F12__36kn.jpg manage 764.1 K 2011-02-03 - 14:28 IngvarArvidsson  
jpgjpg F12_fart1.jpg manage 978.1 K 2011-02-03 - 14:27 IngvarArvidsson  
jpgjpg F12_pannrum.jpg manage 737.9 K 2011-01-03 - 17:26 IngvarArvidsson  
jpgjpg F12_turbin412.jpg manage 780.1 K 2011-01-03 - 17:31 IngvarArvidsson  
jpgjpg Hjturbin1463.jpg manage 5066.5 K 2011-01-03 - 17:50 IngvarArvidsson  
pdfpdf Huvudmaskineri_Lo15800_stergtland.pdf manage 2564.1 K 2010-10-14 - 11:36 IngvarArvidsson  
jpgjpg Kopia_av_F12_i_docka.jpg manage 483.1 K 2011-02-03 - 14:30 IngvarArvidsson  
jpgjpg gd_turbin.jpg manage 2727.2 K 2010-10-14 - 14:12 IngvarArvidsson  
Topic revision: r15 - 2011-02-03 - 15:04:48 - IngvarArvidsson
 
This site is powered by FoswikiCopyright &© by the contributing authors. All material on this collaboration platform is the property of the contributing authors.
Ideas, requests, problems regarding STALklubben? Send feedback