-- IngvarArvidsson - 2019-03-01

Kylmaskiner

Bakgrund

Kylverksamheten vid STAL har sitt ursprung i två Stockholmsföretag, varav ett samtida med ASEA och med tiden en allvarlig konkurrent till dem.

Ludwigsbergs Verkstads AB

Ludwigsbergs Verkstads AB bildades 1876 men föregicks av firma Jaques Lamm, Ludwigsbergs gjuteri och mekaniska verkstad grundat redan 1843 på Södermalm i Stockholm. Företaget tillverkade 1892 Sveriges första kylmaskin för Münchenbryggeriet. Bolaget köptes 1904 av Luth & Rosén och verksamheten flyttades dit 1909. Bolaget likviderades 1916.

Luth & Roséns Elektriska AB

Luth & Rosén bildades 1885 i Stockholm av ingenjörerna John Luth och Ivar Rosén. Firman fick namnet Elektriska byrån Luth & Rosén. Verksamheten var samtida med ASEA (1883) och de Laval och bestod i installationer av utrustning för elektrisk belysning. Tillväxten blev stark och1891 bildades Luth & Roséns Elektriska AB. Något år senare tog man upp tillverkning av dynamomaskiner med Siemens Schuckert teknik.

Något om Sveriges tidiga ångkraftverk där bl a ASEA, Luth & Rosén och AB de Lavals Ångturbin var inblandade: AngKraftverk

Verksamheten var förlagd till Södermalm och växte snabbt under åren fram till 1920. Nya produkter tillkom, t ex hissar(bl.a. Otis), brandsprutor, kylmaskiner (från Ludwigsberg), luftkompressorer, pumpar och värmeradiatorer.

Man hade också verksamhet i Eskilstuna från 1916, och där bedrevs tillverkning av värmeradiatorer, kamrör, kylmateriel, pressade och svetsade arbeten mm.

År 1930 var man 1 500 anställda i bolaget.

ASEA tar över

Framgångarna gjorde att ASEA började intressera sig för bolaget, som hade blivit en besvärlig konkurrent, speciellt inom kuggväxlade motorer. 1930 köpte man aktiemajoriteten, och bolaget blev dotterbolag fram till 1940 då det uppgick helt i ASEA som Stockholmsverken. Verksamheten i Stockholm lades ned 1968.

I Teknisk Tidskrift kunde man läsa 1930:

Fusion inom elektriska industrien. Allmänna svenska elektriska aktiebolaget har i dagarna förvärvat
aktiemajoriteten i Luth & Roséns elektriska a.-b. Luth & Rosén kommer dock även i framtiden att bedriva sin verksamhet som ett i viss mån fristående företag, även om dess försäljningsverksamhet skall övertagas av Asea:s försäljningsorganisation, vilken för ändamålet kommer att utvidgas. Tillverkningarna vid de båda företagen kommer dock att omläggas i så måtto, att likartade tillverkningar skola samlas i samma verkstäder.

Kyla till STAL

Den aviserade omläggningen av tillverkningen resulterade bl.a. i att luftkompressorer och kylmaskiner fördes över till Finspång och STAL under första halvan av 1932. Maskinerna hade alltså sitt ursprung i Ludwigsbergs Versktads AB, och till en början märktes kompressorerna med både LUDWIGSBERG och STAL FINSPONG. Den första kompressorn av typ PA 522 levererades i maj 1933.

Kylkomp.jpeg

Kylkompressor tillverkad 1932.

1934 kunde man läsa i Teknisk Tidskrift:

Till följd av den år 1932 åstadkomna fusionen av Allmänna svenska elektriska aktiebolaget och Luth & Roséns elektriska aktiebolag i Stockholm kom det senare bolagets tillverkning av kylmaskiner och luftkompressorer av Ludwigsbergs välkända fabrikat att övertagas av STAL. Å dessa maskiner ha, sedan det sistnämnda bolaget övertog tillverkningen, betydande moderniseringar och förbättringar vidtagits, och arbetena härmed fortgå alltjämt med särskild koncentration på konstruktionen av helautomatiska kylanläggningar för olika storlekar. Tillverkningen har trots depressionen gått betydligt framåt.

Dessutom får vi en bild av hur depressionen på 1930-talet slog mot STAL:

De nuvarande förhållandena på världsmarknaden erbjuda såsom bekant genom de tilltagande tendenserna till självförsörjning och därav följande handelsspärr länderna emellan stora svårigheter för företag, vilka i likhet med STAL-bolaget på grund av arten och omfånget av sin tillverkning i avsevärd grad äro beroende av exporten. Givetvis bliva dessa svårigheter än större, när det gäller ett företag, som exporterar fabrikat av sådan storleksordning som ångturbiner. Det vittnar därför gott för STAL-bolaget, att det trots alla dessa svårigheter även under de sista åren förmått att icke blott hävda utan även ytterligare utvidga sin ställning på världsmarknaden.

Bolaget sysselsätter sålunda för närvarande full arbetsstyrka, ca 750 tjänstemän och arbetare, och orderstocken är täckt för innevarande år.

En tuff start

Flytten till Finspång var ett välkommet arbetstillskott, men den medförde inledningsvis en del kvalitetsproblem i tillverkningen av kompressorer och anläggningar. Kylmontör Allan Lööf berättar i en minnesskrift hur året 1934 blev en hård prövning för STAL med missnöjda kunder över läckande anläggningar. Hur illa det stod till kan exemplifieras med följande kommentar från Allan:

"För att närmare belysa det bekymmersamma läge vi då befann oss i kan nämnas att Ing. Bergqvist i Göteborg i brev till direktör Leire föreslog att STAL i stället för kompressorer skulle börja ta upp tillverkningen av träskor, vilket bättre passade oss, enär STAL-kompressorerna var odugliga."

Dåvarande företagsledning med direktör Leire i spetsen var tom beredda att lägga ned verksamheten, men den fick en tids respit. Efter en kraftsamling lyckades man vända utvecklingen, som därefter tog fart och till slut blev en framgång.

Marknader och applikationer

STAL kom att leverera kylanläggningar både till land och till sjöss. Man slås av den enorma bredden av de tillämpningar, som man levererade för. I en broschyr från 1954 hittar man anläggningar inom mejerier, slakthus, chokladfabriker, margarinfabriker, bryggerier, butiker, restauranger och sjukhus, men också inom den kemiska industrin, samt för kyltåg och fartyg. De senare var en var en stor och viktig marknad för STAL.

Man levererade även kylanläggningar till konstgjorda isbanor. Stockholms Stadion fick en konstisbana redan 1939, vilket var en teknisk utmaning vid den tiden.

Året 1962 fick man beställning på kylanläggningar till en skrinnarbana och en ishockeyrink i Deventer, Holland.

I Teknisk Tidskrift kunde man läsa om denna:

Banan är 400 m lång och 11,3 m bred, och med ishockeybanan blir ytan 5 650 m2. Anläggningen kommer att drivas av fyra kylmaskiner på 440 kW (600 hk), och kyleffekten i de 60 000 m långa kylslingorna är 2 450 kW.

Åter till STAL

Topic attachments
I Attachment Action Size Date Who Comment
jpgjpeg Kylkomp.jpeg manage 107.4 K 2019-03-11 - 08:43 IngvarArvidsson Kylkompressor
Topic revision: r10 - 2019-05-01 - 14:27:57 - IngvarArvidsson
 
This site is powered by FoswikiCopyright &© by the contributing authors. All material on this collaboration platform is the property of the contributing authors.
Ideas, requests, problems regarding STALklubben? Send feedback